2019 godkände Island en fyradagars arbetsvecka – sex år senare visar försöket oväntade resultat
Island, känt för sina spektakulära landskap och vikingarötter, har också blivit ett slags laboratorium för arbetslivsreformer. Landet drog igång ett ambitiöst experiment med övergången från den vanliga femdagarsveckan till en fyradagarsvecka redan 2015. Försöket beskrevs som “ett av världens mest ambitiösa arbetsförsök” och handlade om att korta arbetstiden utan att sänka lönerna.
När försöket startade deltog 2 500 arbetstagare (ungefär 1 % av Islands arbetsföra befolkning). Idén var inte bara att göra dagarna kortare utan att skära bort ineffektiva moment. Initiativet började i samarbete med Reykjavíks stadsfullmäktige och pågick mellan 2015 till 2019. I uppföljningar från 2023 rapporterades arbetslösheten till 3,4 % och BNP-tillväxten till 5 %, vilket pekar på en stabil och förbättrad ekonomi.
Vem var med och hur stort blev det?
I starten fanns olika yrkesgrupper med: förskolepedagoger, kontorsanställda, sjukhuspersonal och socialtjänstleverantörer. Efter de första framgångarna växte försöket rejält — 86 % av Islands arbetsstyrka påverkades eller erbjöds kortare arbetstid genom nya avtal.
Den offentliga sektorn och fackföreningarna spelade stor roll här, genom att omförhandla arbetsvillkor så att kortare arbetstid infördes utan lönesänkningar.
Hur de gjorde — och vad det gav
Arbetstiden sänktes från den tidigare standarden på 40 timmar till 35 eller 36 timmar per vecka. Till skillnad från Belgiens modell (där man ofta komprimerar en hel arbetsvecka till färre dagar) lade Island tonvikten på att öka effektiviteten — till exempel genom att ta bort onödiga möten och förenkla administrationen.
Forskare från Autonomy och Islands förening för hållbar demokrati, Alda, konstaterade att “produktiviteten förblev densamma eller förbättrades i majoriteten av arbetsplatserna.” Arbetstagare rapporterade minskad stress, lägre risk för utbrändhet, bättre hälsa och starkare relationer både hemma och på jobbet. Företag märkte också ökad motivation och bättre fokus hos sina anställda, något som bidrar till en mer motståndskraftig och effektiv arbetsstyrka.
Sprider sig utomlands och ekonomiska följder
Islands erfarenheter har inspirerat andra länder att testa kortare arbetsveckor. Spanien har till exempel startat ett treårigt pilotprojekt med 6 000 arbetstagare. I Nya Zeeland erbjuder företag som Unilever en 20 % minskning av arbetstimmar utan löneavdrag (som en provmodell inom vissa företag).
Varje land anpassar förstås modellen efter sina egna förutsättningar, men Islands försök visar att kortare arbetstider kan gå hand i hand med bibehållen eller förbättrad produktivitet och ekonomisk uthållighet — utan att skada BNP-tillväxten.
Islands övergång till kortare arbetsveckor, tillsammans med fackföreningarnas omförhandlingar, visar att större policysatsningar kan ge tydliga vinster för både individer och samhället. Många upplever en bättre balans mellan jobb och privatliv, vilket väcker frågan om fler länder borde följa efter för att skapa hållbarare arbetsmiljöer. Initiativet kan inte bara förändra enskilda arbetstagares vardag, utan också bidra till en mer motståndskraftig och produktiv ekonomi över tid.