Så såg vardagen och tempot ut i Kina
Adrián Díaz valde att bosätta sig i Kina där han mötte en miljö där innovation och snabbhet stod i centrum. I Kina går “allt snabbt”, och han fascinerades av hur beslut kan fattas inom “några timmar”. Den genomgripande digitaliseringen gör vardagen mycket smidigare — appar som hanterar allt från betalningar till transporter och medicinska ärenden fungerar sömlöst (vilket förenklar både jobb och fritid). För Díaz innebär det här inte bara bättre effektivitet, utan också en känsla av framtidstro och energi. Traditionella hinder i administrationen verkar nästan saknas i en miljö där till och med restauranger håller öppet sent och livet märks i alla delar av vardagen.
Allt är förstås inte perfekt i Asien. Díaz påpekar att trots en snabb tillväxt på fyra till fem procent per år, finns det brister i regleringen där vissa sektorer tillåter informella metoder. Han vet att inget system är felfritt, men den framåtriktade mentaliteten väger över de problem han sett.
Europa — sitter kontinenten fast i det förflutna?
När Adrián Díaz kommer tillbaka till Europa möts han av en skarp kontrast. Spanien, där han har sina rötter, känns både nostalgidrivet och byråkratiskt, med en långsam process som ofta påminner honom om situationer från 20 år tillbaka. Diskussioner om den långvariga fastighetskrisen i Spanien har hängt med “sedan två decennier”, och ungdomars svårigheter att skaffa bostad är ett ständigt samtalsämne.
Den europeiska mentaliteten uppfattar han som skyddande men ibland paralyserande. Han uttrycker det med en bitter tydlighet: “som att spela upp en utsliten skiva”, där ingenting verkar förändras eller röra sig framåt. På kaféer, omgiven av vänner, hör han samma prat och klagomål som för många år sedan, vilket skapar en känsla av stagnation istället för nyfikenhet och nytänkande.
Inre konflikt och framtida val
Adrián Díaz visar en tydlig kärlek till sitt land och dess människor, men han kämpar mot en mentalitet som blickar mer bakåt än framåt. Det står i skarp kontrast till hur Asien “visade honom ett annat sätt att leva och arbeta”. Därför hittar han sig ständigt återvända till Kina. “Ingenting förändras, ingenting går framåt” — utom på platser där livet verkar “slå starkare”.
Hans återkommande flygresor till Asien speglar en strävan efter en miljö där rörelse och energi är i centrum. Kritiken mot Europa kan ses som en uppmaning till kontinenten att vakna och våga ta modiga steg mot framtiden, istället för att fastna i det som varit.
Adrián Díaz erfarenheter är inte bara en personlig berättelse utan öppnar också en bredare diskussion om de kulturella och ekonomiska framtiderna för både Europa och Asien. Det framstår tydligt att, var vi än befinner oss, kan en strävan efter innovation vara nyckeln till att bryta stagnation. För läsaren betyder det en möjlighet att reflektera och kanske ändra sin egen syn på hur världen utvecklas.