Vad som ligger bakom det här
Den teoretiska förklaringen finns i tektoniska plattor. Kontinental sprickbildning — när jordskorpan blir tunnare och dras isär tills den brister — är central. När skorpan slutligen spricker kan utrymme skapas för en ny ocean genom havsbottenutbredning. Jordskorpans magnetiska signaturer (lite som årsringar i ett träd eller streckkoder) visar spår av den här långsamma men stadiga processen.
Tidsperspektiv och var det händer
En fullständig delning av Afrika väntas inom de nästa 5 till 10 miljoner åren, vilket visar hur utdragen processen är. Dr Emma Watts från Swansea University påpekar att det kommer ta flera miljoner år att slutföra, vilket betonar värdet av långsiktiga geologiska studier. Förändringen har redan börjat i Östafrikanska riften, som sträcker sig cirka 6 437 km från Jordanien genom östra Afrika till Moçambique. Riften har en medelbredd på cirka 30 till 40 miles och rymmer stora sjöar som Lake Malawi och Lake Turkana. En av de mest aktiva zonerna är Afar-regionen, där tre riftsystem — Main Ethiopian Rift, Red Sea Rift och Gulf of Aden Rift — möts. Där syns de första tydliga tecknen på kontinental uppdelning.
Hur framtida landmassor skulle kunna se ut
Om en splittring sker lär Afrika bestå av två tydliga delar. Den västra, större landmassan skulle omfatta länder som Egypten, Algeriet, Nigeria, Ghana och Namibia. Den östra landmassan skulle bestå av Somalia, Kenya, Tanzania, Moçambique och en stor del av Etiopien. Att förstå de här geografiska förändringarna är viktigt för att kunna planera för ekonomiska, kulturella och miljömässiga konsekvenser i regionen.
Ny analys av gamla data
En studie i Journal of African Earth Sciences ger nya insikter genom att noggrant analysera magnetiska data som samlades in redan 1968 och 1969. Med moderna tekniker har tidigare svaga magnetiska signaler i jordskorpan visualiserats, vilket pekar på tidigare havsbottenutbredning mellan Afrika och Arabien. Professor Peter Styles från Keele University framhåller att dessa fynd ger ny förståelse för jordens ständiga förändringar.
Varför Afar är viktigt
Afar-regionen, där magnetiska data togs under den betydelsefulla 1968 Afar Survey, är vetenskapligt central. Forskarna hoppas att den återupplivade informationen ska klarlägga de tidigaste geografiska stegen i kontinental uppdelning. “Med denna publikation har de magnetiska uppgifterna från 1968 Afar Survey återuppväckts, hoppas vi, från en oförtjänt dunkel,” säger studieteamet i en förklarande ton.
Förändringarna sker så långsamt att de flesta av oss knappast märker vad som händer under fötterna. Professor Styles sammanfattar det väl: “Dessa fynd ger ett unikt perspektiv på hur vår planet ständigt förändras och förskjuts precis under våra fötter.” Genom fortsatt studie av dessa rörelser hoppas forskare kunna förutse och förstå geologiska förändringar långt innan de blir synliga för blotta ögat. Riften i Afrika är en påminnelse om planetens dynamik och varför långsiktig vetenskaplig undersökning behövs.
