Efter fyra års forskning drar forskare en klar slutsats: distansarbete gör oss lyckligare
Under de senaste åren fick pandemin många att tänka om kring jobbet. En studie från Australien, som följde deltagare under fyra år, visar hur övergången från kontor till hemarbete påverkat människors välmående och produktivitet. Forskningsperioden började innan pandemins effekter märktes på allvar och strax innan munskydd och social distansering blev vardag, vilket ger en intressant bild av förändringarna i arbetslivet.
Valfrihet och välmående
En huvudfråga i studien var hur valfrihet i arbetsplatsplacering påverkar kvinnors och mäns humör och känsloläge. Svaret var tydligt positivt: deltagarna kände sig lättare till sinnet, hade jämnare humör och upplevde hemmet som en mer trivsam plats. Att kunna välja arbetsplats uppfattades också som ett uttryck för förtroende från cheferna — när en chef säger ”Du väljer” tolkas det ofta som ”Jag litar på dig”.
Den flexibla arbetsplatsen gav dessutom konkreta hälsofördelar. Deltagarna fick i genomsnitt nästan 30 minuter mer sömn per natt. Den tidigare dagliga pendlingen, som i genomsnitt uppgick till 4,5 timmar per vecka för en australier, minskade kraftigt, vilket bidrog till bättre humör och lägre blodtryck.
Förändrade vanor och tidshantering
I pandemins första skede såg man en ökande alkoholkonsumtion, men den planade ut när rutinerna blev mer ordnade. Den frigjorda tiden användes ofta till motion och mer tid med familjen — folk hann börja kvällen hemma istället för att sitta i bilköer — och det gav högre välmående-poäng och en hälsosammare livsstil.
Den extra tiden lades också på personliga nöjen som promenader, läsning och avkoppling; omkring en tredjedel av fritiden användes till sådana aktiviteter. Arbetsproduktiviteten verkade inte lida av distansarbete — många rapporterade snarare ökad fokus och färre avbrott.
Kommunikation och hur företag organiserade sig
Samtidigt som hemarbetet hade fördelar saknades de spontana mötena, vilket tvingade företag att hitta nya rutiner. Snabba digitala incheckningar, delade dokument och mer strukturerade möten blev standard. Ritualer som veckovisa demo-sessioner, ”show-and-tell” och informella digitala kaffepauser spelade en viktig roll för att hålla ihop teamkänslan.
Mentorskap och befordringsprocesser krävde mer planering. Förslag om skuggning, pararbete och snabb återkoppling växte fram, och oro för laganda och effektivitet möttes genom förbättrade kommunikationsstrategier.
Matvanor och kökets roll
Studien visar också hur arbetsplatsförändringar påverkat matvanor. Många började äta mer grönsaker och frukt, och man lagade mat hemma i större utsträckning snarare än att ta hämtpizza. Kökets roll som ett socialt nav blev tydligare när familjemedlemmar delade måltider och tid tillsammans.
Arbetsro och fördelarna med valfrihet
Den australiensiska studien lyfter fram värdet av valfrihet och förtroende. Empiriska data visar att möjligheten att arbeta flexibelt inte bara är en förmån utan också ett sätt att öka arbetsglädje och produktivitet. Genom att satsa på tydliga mål och strukturerade kommunikationskanaler kan hybridlösningar hanteras effektivt för att möta både personliga och professionella behov. I förlängningen skapar valfriheten en arbetsmodell som både anställda och arbetsgivare har nytta av, och som gör att färre väljer att lämna sina jobb för andra arbetsplatser.
Studien belyser en viktig kulturell förändring där värderingen av mänskligt kapital och förtroende i arbetslivet står i fokus. När arbetstagare känner sig sedda och uppskattade blir de en värdefull tillgång för sina arbetsgivare.