Så formar Kina havet
Kinas satsning på konstgjorda öar i Sydkinesiska havet startade i slutet av 2013, med intensiv aktivitet mellan december 2013 och juni 2015. På mindre än 20 månader skapades över 12 km² konstgjord mark. Metoderna har innefattat att gräva upp korallbotten och pumpa upp sediment från grunda områden, och man har använt avancerad utrustning som gigantiska packare, grävmaskiner och stödmurar. Resultatet har blivit storskaliga anläggningar som möjliggör byggande av infrastrukturer som start- och landningsbanor, hangarer och militära hamnar.
Kinas officiella linje är att öarna ska användas för fredliga ändamål — sjöräddning, vetenskaplig forskning och säker navigation nämns ofta — samtidigt lyfts också nationellt försvar fram som en viktig del. Länder som Vietnam, Taiwan, Japan och Filippinerna ser däremot expansionen som ett ensidigt försök från Kina att utöka sin suveränitet över omtvistade vatten.
Miljö och geopolitik
Trots Kinas ambitioner har projekten orsakat allvarliga miljöskador. Mellan 12 och 18 km² korallrev har förstörts, och sedimentmoln bidrar till försämrade förhållanden även utanför de direkta arbetsområdena. Studier — däribland kinesiska — konstaterar att marint liv i stora delar av dessa områden har “utplånats”, vilket påverkar hela ekosystemet.
Byggnationen har också väckt geopolitiska farhågor eftersom den ger Kina möjlighet till en mer permanent och offensiv närvaro i regionen. Japans försvarsministerium har uttryckt oro över de nya anläggningarna, medan Center for Strategic and International Studies (CSIS) (en amerikansk tankesmedja) pekar på Kinas nästan permanenta logistikkapacitet i området.
Ett globalt pussel med många bitar
Det kinesiska projektet hör till en bredare trend där länder konkurrerar om att fylla ut havet, vilket förvandlar Sydostasien till en sorts geopolitisk tryckkokare. Även andra länder, som Vietnam, har följt efter, vilket spär på redan existerande spänningar.
Som svar på kritiken menar Kinas oceaniska myndighet att alla projekt har utvärderats noggrant och att korallerna inte skadas av deras arbete, och myndigheten pekar istället på globala faktorer som havsförsurning och klimatförändringar som större orsaker (dessa påverkar korallernas överlevnad i stort). Ändå kvarstår frågetecken kring vad åtgärdernas långsiktiga räckvidd är och vilka följder de kan få för regional säkerhet och miljö.
Kinas arbete med att bygga öar i Sydostasien väcker många frågor och debatt. Vissa ser det som en teknisk och strategisk seger, men det finns samtidigt ett akut behov av att förstå och hantera de ekologiska och säkerhetsrelaterade utmaningarna. När utbyggnaden fortsätter står världen inför en komplex situation som kräver fler undersökningar och diplomatiska ansträngningar.
